CuriosityAndTheCats

“My friends are getting married. I´m just getting drunk.”

Passande faktiskt. Fast det skulle hellre vara. “My friends are getting children. I´m just getting drunk.” Om dom ändå hade gift sig. Bröllop är en fest. Gratta för barnafödande är kaffe och bullar. Ointressant.

..har suttit och stirrat på den där försäkringsblanketten i evigheter nu. Mission impossible.

E är hemma i stan. Vi tänkte dricka vin. Mission very possible.

Alltså, jag är mållös. Vet inte vad jag ska tycka eller säga. Fick till slut tag i en väldigt otrevlig och otillmötesgående kvinna på försäkringsbolaget. Det visade sig att det inte var för en skada på bilen han hade anmält. Han har anmält en whiplash. Hela mitt sunda förnuft skriker att han omöjligt kan ha ådragit sig någon som helst skada av den där putten. Det var inte en skråma på bilen och en 90-åring med rullator hade kunnat gå förbi oss vad det gäller farten. Men vad vet jag, jag är ingen läkare. Tydligen kommer det här inte kosta mig några pengar men plötsligt blev det ointressant. Jag vill inte stå som ansvarig för något av det här slaget, påhittat eller ej. Pendlar mellan att vilja ringa Janne Josefsson angående försäkringsbedrägeri och att vilja gråta.

Ja, fortsättning lär ju följa…fan också.

Fick ett brev från försäkringsbolaget. “Ditt fordon har varit inblandad i en skadehändelse den 30 december förra året och vi behöver därför din skadeanmälan”

Va?

Alltså, rent tekniskt stämmer det ju. Den där dagen hade jag tagit skrothögen närmare fyrtio mil för att fira nyår med världens bästa M, vi skulle handla lite, pratade på i bilen och “douck” så hade jag kört in i gubben framför när trafiken stannat framför en rondell. Men märk väl att jag skrev “douck”. Inte “smack” eller “krasch”. Jag nuddade knappt. Vi klev bägge ur bilen, tittade och han skrattade och sa “att man ska inte prata så mycket när man kör men det verkar ju inte ha blivit någon skada, jag tar ditt reg-nr bara för säkerhets skull”.

Nu, närmare ett år senare har han tydligen upptäckt en skada. I helvete heller. Jag är rätt säker på att frugan har backat in i en gråsugga (och DET har jag förståelse för) och att han vill att jag ska betala för det. Gubbtjuv. Och försäkringsbolaget är helt jävla omöjliga att få tag i.

Ska inte köra bil med M i passagerarsätet. För några sommrar sen skulle vi köra från Sthlm till Fjällbacka, västkusten. Jag körde, M läste karta. Jojo, när vi hade skvallrat klart om vad som hade hänt sen sist var vi kapitalt vilse. Eller på fel väg i alla fall. Vilket resulterade i en helt oplanerad tripp till Eskilstuna och 4 timmar extra i bilen. Jag är bra på att gasa och tog för givet att hon, med kartan i handen, hade koll på avfarter. Inte.

Nu ska jag ringa försäkingsbolaget igen.

…skulle man ju kunna tro att jag skulle göra något åt min nya tråkighet. Icke. Igår var en dag som det inte finns något att säga om. Den var inte dålig och inte heller fantastisk. Det var en sån dag som man kommer glömma ganska fort. Jag fikade med kompis, sprang på stan, köpte saker jag inte behöver för pengar jag inte har, tränade, åt och sov. Typ.

Det roligaste på hela dagen var att sola. Inte solningen i sig utan den klentrogna minen på damen som stod och väntade på mitt solarium när jag kom ut. Jag är ju mulatt. For your information tanten, även mulatter blir bleka. Och då ser dom ut som kineser minus snedöga, plus afro. Inte bra. Så ja, jag solar då och då för att slippa se lungsjuk ut, ok?

Läste lite på min egen blogg. Jag har blivit sjukt tråkig. När ändrade hela mitt liv karaktär till att bara vara orolig för att inte vakna tidigt nog, eller bli väckt för tidigt? Minns en inte alltför avlägsen tid då måndagsmorgnar nästan alltid handlade om damage control. Vakna, fundera på vad som hände, må illa. Lyfta på täcket och kolla vad man hittar. Hittade i och för sig nästan alltid samma sak men det var ändå lite spännande. Måndagsångest handlar inte längre om illamående och “but why”-tankar. Nu är det läxångest. Skittrist.

Just i skrivande stund har jag visserligen inte bara en utan två okända män i sovrummet. Men dom är väldigt intresserade av fönstrena och visar mig just inget intresse alls. Ännu mindre än för en timme sen. Kan bero på att jag har byxor på mig den här gången.

Varför måste hantverksarbete ske så tidigt som det faktiskt bara är möjligt? Varför vill man äta lunch klockan nio på morgonen? Kom inte och tjata om dagsljus, fönsterreparatörer jobbar inomhus, det finns lampor nu, det har det funnits över större delen av 1900-talet.

Egentligen skulle jag och B ha slutat jobba klockan nio igår kväll, ny grej, vi ska stänga klockan åtta på söndagar. Jojo, det kan du ju försöka förklara för det middagssällskap på tjugofyra personer som inledde med att vara en timme sena. Jag kom hem kvart i ett inatt. Så jag blev milt förvånad när det ringer på dörren klockan åtta imorse. Och det känns så där att släppa in två bullriga karlar i min pyttelilla lägenhet när jag inte hunnit mer än slita på mig en t-shirt och världens minsta shorts. Trodde i mitt stilla sinne att dom skulle säga “Men sov du? Vi har 150 lägenheter till att gå igenom, vi tar din sist, gå och lägg dig igen” Icke.

Dom kastade en blick på min sorgliga uppenbarelse och satte igång. Och pratade lunch. Min lägenhet var tydligen den sista innan det var dags för detta stora event. Klockan halv nio på morgonen? Jag fixar inte ens frukost vid den tiden…
Och sen vräker han ur sig “Ja, vi är tillbaka lite senare, måste lägga en ny fog här”.

Vad “lite senare” betydde visste han inte. Nä men fine, skit i min sömn ni, jag är vaken, det är helt ok. Men ge mig din adress så ska jag åka hem till dig med en drink när jag slutar jobba på lördag så ska vi se hur sugen du är på att släppa in mig och min gin&tonic klockan halv fem på söndagsmorgonen…

Always remember that I have taken more out of alcohol than alcohol has taken out of me.
Winston Churchill

Har visst lovat att jobba idag, bra tajmat, verkligen. Fast det är inte så illa ändå. När jag vaknade blev jag nästan rädd, kom ju knappt ur sängen. Efter nån minut kunde jag identifiera känslan. Träningsvärk. Spelade ju squash i fredags, det hade jag glömt. Och träningsvärk i jämförelse med bakfylla känns ju riktigt nyttigt. Har dock svårt att tro att det är fredagens squash som har gett mig yrsel och huvudvärk idag. Himla tur att jag har systembolagets minttabletter att ta till på jobbet. Tack systembolaget, ni har verkligen tänkt till.

Home at last…känns som om klockan borde vara minst elva på kvällen med tanke på hur länge jag varit vaken. Och jag behövde inte oroa mig över min zoo-ask fylld med solrosfrön. Folk hade hela middagar därinne. Det fullkomligen svämmade över av bananer och apelsiner. Det fanns mackor, berg av choklad och energidrycker. Jag hade inte blivit ett dugg förvånad om turken snett framför mig hade slitit fram ett halvt får och börjat gnaga på låret. Och då var “blocken” om 50 minuter vardera..undra på att vi lider av galopperande fetma i det här landet..

Ja hur har det gått då? Mjo..jag vet inte. Läsförståelsen och ordprovet gick nog helt ok, både på svenska och engelska, tror jag. Under matte-och diagramdelen hörde jag hela tiden en bruten röst i huvudet som pratskreksjöng ettkrysstvåherrejävlar! Vad hette han? Hmm…Sladjan! Från Rally i P3. Likt Sladjan kryssade jag hejvilt, nåt måste ju vara rätt?

Idag har jag lärt mig att tigern är världens största kattdjur, dom föder normalt 2-3 ungar och blir 270-310 cm långa. Tigrar finns i Indien, Indonesien, Kina och i Manchuriet. Intressant, jag visste inte att det fanns ett land som hette Manchuriet. All denna information fanns på baksidan av Zoo-paketet som för övrigt är 5,5 cm högt och 4,5 cm brett. OKQ8 säljer förutom bensin även linjaler. Och ettkrysstvåherrejävlar!-metoden på matteblocket, även kallad NOG gör att man får tid över i slutet.

Vidare har jag lärt mig att övervakare på högskoleprovet inte är öppna för skämt om fusk. Allvarligt, försök inte skämta med dom. Dom tar det här på DödligtJävlaAllvar och kommer punktbevaka dig resten av dan.

Nu ska jag sova lite, det är absolut nödvändigt om jag ska orka fira min nyvunna kunskap ikväll.

Fick helt plötsligt och otippat en massa tid över. Hade väl aldrig trott att jag faktiskt skulle komma upp i tid, få på mig kläder (ja mamma, jag ser så gott som respektabel ut, skorna har väl sett bättre dagar men på det stora hela är det ok) och äta en macka på så kort tid.

Kom på att jag skulle packa med mig lite matsäck. En banan och lite vatten, hurtigt värre. Sen har jag utvecklat ett beroende av solrosfrön. Till min, och vågens,  stora lycka är jag faktiskt inget godismonster. Efterätter, stora mängder onyttig mat, chips och alkohol, ja. Smågodis och glass, nej. Det är ju inte så att jag aldrig äter det, jag får bara inte cravings på det, eller köper hem det. Solrosfrön däremot har jag alltid hemma. Och nu ville jag ha med mig solrosfrön. Men vad har man dom i? Stod och funderade på en sån där yttepytteliten hm-påse men det kändes väldigt…fel.. Jag menar, jag är trots allt halvafrikan. Att slita fram en hm-påse och börja knapra solrosfrön vore att tigga om att folk tror att jag odlar potatis i parketten. Vilket vore helt vrickat, om jag skulle odla något i parketten skulle jag odla blommor, jag äter knappt potatis. Efter mycket tankeverksamhet, klockan är trots allt mitt i natten, hittade jag ett påskägg från i, just det, påskas. Att jag inte ätit upp det tyder väl på hur mycket jag uppskattar smågodis. Där låg en zoo-ask. Tömde den, kastade dom små zoo-bitarna och fyllde asken med solrosfrön. Jag hoppas ingen vill smaka en liten zoo-bit. Vill ju inte framstå som galen.

Men hej så länge, nu ska jag ta skrothögen till OKQ8 och se om dom säljer linjaler, klockan åtta en lördagsmorgon.