CuriosityAndTheCats

…det blir visst rosarött, lajbans. Synd bara att jag hade glömt hela grejen och i två fasanfulla sekunder hann se mitt liv passera i revy, undra vilken dödlig sjukdom jag egentligen lider av och vad mamma kommer välja för pinsamt patetisk musik till min begravning innan jag kom ihåg. Rödbetorna.

Egentligen borde jag nog skriva en låtlista själv, in case of liksom. Hon har fruktansvärd musiksmak och man vill ju inte skämmas på sin egen begravning?

Och nej, jag är inte ett dugg självmordsbenägen. Faktum är att jag är på bättre humör än på flera veckor. En massa mentala sopor är bortstädade och allt är fina fisken.

Jag är av naturen en smula paranoid. Därför var jag idag helt övertygad om att jag var med i något dolda-kameranprogram när en man försöker muta sig in på krogen vid lunch. Han försökte trycka åttio kronor i handen på mig för att få gå före dom övriga väntande i kön. Jag är fortfarande lite i chock, jag menar, vad är man för typ av människa när man försöker muta sig till ett lunchbord? Att dörrvakterna råkar ut för mutförsök ibland kan jag liksom haja. Men på lunchen? Och åttio kronor? Han hade ju åtminstone kunnat komma med ett vettigt bud, åttio kronor är inte mycket att sälja sig för…

Han fick ett bord tillslut, utan mutor. Allt här i världen är till salu men åttio kronor räcker inte långt, ens på rea.

…om man äter tillräckligt mycket färska rödbetor så ska man tydligen kissa rosa? Det visste inte jag men J upplyste mig om det igår när vi åt just färska rödbetor. Därför var jag fylld av spänd förväntan när jag kissade imorse. Inte ett dugg rosa. Besviken. Däremot är hela min vänsterhand smutsrosa efter att han skurit alla dessa rödbetor. Sitter som berget.