If you tolerate this your children will be next.
Gården där Hugo står har flera stall. “Mitt” stall liggersbredvid ridskolans stall och innehåller även en toalett vilket gör att det passerar igenom lite kissnödiga barn och föräldrar med ojämna mellanrum.
Igår medans Hugo fick på sig skorna stod en mamma och hoppade på ett ben utanför. Hugo stod på stallgången och passagen till toan blev därför ganska smal.
-Kom in du, det är lugnt.
-Är det säkert, jag är lite rädd för hästar?
-Jaja, han är jättesnäll.
När ponnymamman skött sitt strök hon Hugo över pannan.
-Vad snäll han är, står och sover bara.
-Mmm, han är snäll.
-Om xxx någonsin får en egen häst hoppas jag att den är såhär.
-Ja, barn ska ha lugna hästar.
Jag fann det för bäst att inte avslöja att snällasnälla Hugo var absolut stenhög. Klart ungen ska ha en ponny. Jag är en dålig människa. En missbrukare som vill dra ner andra i skiten. Borde kanske hata mig själv lite. Fast jag ska gå till jobbet nu. Jag kan inte le och hata mig själv samtidigt. Så jag struntar i det.
(If you tolerate this-manic street preachers är ju för övrigt bra, hade glömt den tills den var på radion nyss.)
