Saker som..
-Ramlösa citron. Alltså, först hade vi vichy citron/lime. Allt var frid och fröjd. Tydligt gul etikett, lätt att undvika. Sen blev Vichy Ramlösa fast med Vichy lite kvar under den stora texten. Men den gula etiketten var ju kvar så ok då. Sen ser dom plötsligt nästan identiska ut så att man tar fel hela tiden. Högst irriterande. Och jag hoppas ni fattar hur äckligt det är med bubbelcitronvatten? En droppe diskmedel i ett glas soda. Mumma liksom.
-Mika. Och framförallt den där Lollipop-låten. Maken till dynga får man söka efter. Han var kul ett tag men nu har han tydligen nått en nivå där han kan sälja rent skräp av bara farten och efterssom det råder ett tyst krig om vilken radiokanal som radion i stallet spelar så står radion alltid på RIX tills den här låten kommer och jag byter tillbaka till trygga P3. Dom spelar den bara då och då, RIX har den uppenbarligen på repeat tillsammans med den precis lika irriterande covern (Och vadå cover förresten? Den låter precis likadan nu som i mellanstadiet då lyckan var en dans på fredagsdiskot med någon av tvillingarna jag var kär i. I plural, jag såg ingen skillnad på dom så vilken som helst av dom dög, väldigt praktiskt) på “All for love” med dom gamla Idol-pojkarna.
-Höger/vänster. Eller snarare min egen fullkomliga oförmåga att spontant veta vad som är vad. Varje gång nån ber mig svänga åt något håll måste jag mentalt skaka hand med någon innan jag vet vad som är vad och då har jag som regel redan missat avfarten eller hindret eller vad det nu må vara. Det här var ett större problem under övningskörningstiden (som för övrigt var pinsamt lång om man räknar in alla försök) dom hade en hårdnackad attityd gentemot u-svängar men det skapar fortfarande irriterande fördröjningar titt som tätt.
Speciellt ramlösan och lollipop-eländet har triggat igång mig ordentligt. Det är lustigt hur osvikligt duktig jag är på att ducka för mer verkliga bekymmer genom att skapa små, lagomt irriterande problem att ägna tiden åt. Men tacka vet jag i-landsproblem på lågstadienivå, dom är så trevligt hanterliga i all sin menlöshet.
