Tiden visar 02.28.27
Jag har börjat svettas och darra.
Venen i pannan hotar att spränga huden.
Det är ett samtal före mig.
Ringde till J och försökte med falsettröst som pendlar mellar skratt och snyft att få henne att komma hit med cigaretter åt mig.
-Men lägg på då!
-Jag kan inte fattar du väl, det har gått två timmar, jag kan inte sluta nu!
-Men jag ska på banken, hinner inte.
-Men ta bilen då! Jag betalar böterna om det inte finns parkering utanför banken!
-mm, du jag ringer upp dig strax.
Jag tvivlar på att hon kommer.
Jag är medveten om att det här är helt stört och att jag bara borde lägga på och get on with my life men jag kan inte.
Jag drivs numera av rent vitglödgat hat och måste få säga det till någon på ikano-banken.
Så är det bara.
Risken är stor att jag kommer bli berömd på ikano-bankens kundtjänst som ännu ett pucko som brister ut i osammanhängande haranger utan att få sitt ärende framfört. Det är det vid det här laget värt.
Sjuuuuuuuuuuuuuuuuukt!
Skjut dem.
//o
Vet ärligt talat inte vad som är sjukast. Deras kundtjänst eller min envishet. Följdaktligen vet jag inte vem jag ska skjuta, dom eller mig.