Att ha selektiv hörsel.
Man kan helt sonika bespara sig själv att behöva lyssna när det känns nödvändigt.
Tyvärr har den här talangen mest riktat sig mot min telefon och dess olika alarm. Vaknar förvirrad efter 11 timmars sömn till fyra olika alarm som har gått av och tre missade samtal. Telefonen har legat en meter från sängen.
Det där är viktigt.
Nära nog för att vara störande.
Tillräckligt långt borta för att jag inte ska nå den från sängen och snooza.
Funkar märkligt sällan.
Snooz är ju ett helt eget kapitel. Mitt liv tog en ny, sämre, vändning den dagen snooz blev standard på varenda mobil och väckarklocka. Sen jag var 11 alltså. Bra där. Nu för tiden bor jag ju själv och stör ingen men på sambo-tiden var nog min snooztalang den absolut minst uppskattade och då har jag ändå ett ganska brett urval av dåliga talanger att välja mellan. Fast i det fallet får nog udda vara jämt, jag är inte ensam om att sitta på icke-talanger.
Spåren i soffan påminde mig om att D har sovit här. Jag har alltså inte heller hört hans väckarklocka, morgonprocedur och avtåg mot jobbet. Allt det här har utspelat sig inom fem meters radie från min säng. Inte ett ljud har nått in i min sömnvärld. Sömnen i helgen har ju i och för sig varit lite bristfällig men jag har någonstans läst eller hört att det inte går att “sova igen” tappad sömn. Det har uppenbarligen sov-jag selekterat bort.
Jaja, två lediga dagar.
Har ganska mycket jag borde fixa och trixa med.
Självklart kommer jag inte göra något av detta på dom lediga dagarna.
Nänä, allt kommer få stressas in på någon jobbdag.
Enda sättet att få något vettigt gjort är att vara pressad och lite stressad.
Ännu en icke-talang.
